Efter tiden på SAAB flyttade jag hem till Värmland igen och fick arbete vid Norsälvens sågverk i Vålberg, där jag arbetade fram till årsskiftet 1996-97. I början arbetade jag i den s.k. Råsorteringen, där det nysågade virket dimensionssorteras. Efter ett och ett halvt år fick jag börja inne i själva såghuset.

Sommaren 1991 träffade jag två arkeologer, Susanne Pettersson och Eva Svensson, som var ute och fornminnesinventerade. Jag fick möjlighet att följa med ut i skogen och se hur arkeologer arbetar med inventering. Samma sommar drogs också två arkeologiska forskningsundersökningar igång som jag fick möjlighet att delta i, tack vare att jag blev medlem i VAS, Värmlands Arkeologiska Sällskap. Det var dels en höggrav från Vendeltid, dels en förmodad ödegård från medeltid som undersöktes. Tack vare mötet med arkeologin gick jag en studiecirkel i ämnet, vilken senare ledde till att jag valde att börja på arkeologikursen vid (dåvarande) Högskolan i Karlstad.

Studierna fördes på halvfart, varför jag var ledig på halvtid från sågverket. Jag började studera hösten 1992 och var klar med C-kursen våren 1995. Efter det började jag läsa på heltid och ämnet var då kulturgeografi vid Stockholms universitet. På grund av detta arbetade jag på sågverket bara under vinter- och sommarledigheterna. Under studietiden i Stockholm kunde jag styra in mina kursval tämligen strikt emot den historiska delen av ämnet. Jag avslutade C-kursen i kulturgeografi vintern 1996. Under hela studieperioden 1992-95 kunde jag också delta i olika arkeologiska forskningsundersökningar av skiftande art i Värmland, allt från gravhögar och husgrunder från äldre järnåldern via medeltida ödegårdar till övergivna finnsgårdar. Jag fick genom deltagande i olika forskningsprojekt också möjlighet att gå i skog och mark och lära mig mer om inventering och kartering av landskapets kulturhistoriska element.

I januari 1997 fick jag arbete på Länsmuseet Gävleborg, där ett samarbetsprojekt med Riksantikvarieämbetet hade startat 1996. Projektet hette "Landskapsprojektet" och gick ut på att inventera och kartlägga yttäckande agrarhistoriska spår i dagens odlingslandskap. Gävleborgs län var ett av fem provlän i Sverige; övriga var Halland, Bohuslän, Kronoberg samt Norrbotten. Arbetet inleddes med en en termin lång utbildning, där vi fick lära oss att läsa äldre handskrift, en 5-poängskurs i agrarhistoria, en 5-poängskurs i landskapshistoria samt utbildning i digital s.k. rektifiering av historiska kartor. Under sommaren 1997 påbörjades så inventeringarna och inleddes i Hälsingland.

Under hela projekttiden hade vi stor frihet att utveckla arbetsmetodiken, både gällande inventering och analys av landskap samt den digitala rektifieringen. Detta utvecklingsarbete fortgick även under 1998, och det till den grad att vi började rektifiera våra kartor på länsmuseet istället för att åka ner till Stockholm. Utvecklingsarbetet ledde till tre små skrifter, s.k. slutredovisningar, vid länsmuseet (se publikationer). Under hösten 1998 meddelade dock RAÄ att man beslutat lägga ner projektet. Därför tillbringade jag första kvartalet 1999 med att sammanställa och katalogisera mesta möjliga av det insamlande materialet, så att det ändå skulle kunna komma till någon nytta i framtiden. Under tiden i Gävle genomgick jag även en tredagarskurs i projektledning (s.k. Lfa-kurs).

Under resterande del av 1999 kunde jag försörja mig på att jobba med småprojekt, bland annat inventering och kartering av två områden med röjningsrösen i Gävleborgs län, småjobb med kartanalyser åt olika uppdragsgivare, med mera. Under sommaren-hösten detta år blev jag tillfrågad om jag ville arbeta inom ett finnskogsprojekt åt Värmlands museum vid Torsby Finnkulturcentrum. Eftersom jag tidigare varit i kontakt med Finnskogen tyckte jag det lät mycket lockande och sade förstås ja. Projektet löpte över tre månader och berörde för min del främst två f.d. finnhemman i Torsby kommun, Viggen i Nyskoga och Medskogen i Södra Finnskoga.

Under hösten 1999 sökte jag en doktorandtjänst i kulturgeografi vid Karlstads universitet, till vilken jag antogs. Jag började där 1 mars 2000 och arbetade t.o.m. juni 2006 med mitt planerade projekt "Skogsgeografi" Jag placerades först hos fyra andra kulturgeografer på Sax 66, men satt efter 1/2 -01 i rum 3A530 uppe i huset (se lite bilder från Sax 66). Det känns som en fantastisk ynnest att ha haft en sådan tjänst i mitt hemlän, Värmland.